*Giovanni – namnet är fiktivt av säkerhetsskäl – är en italiensk humanitär arbetare med 30 års erfarenhet som arbetar i Gaza för en internationell NGO. Det här är hans memoarer från de första fyrtio dagarna han tillbringade i Gazaremsan
18 april
Från Kairo till Rafah checkpoint växte det. Det kommer att bli tuffa veckor. Under dessa 30 år av verksamhet har jag passerat många gränser, så jag vet att det är bättre att spara energi. Men när vi väl når Gazaporten står det omedelbart klart: så är inte fallet gräns Som en annan. Dussintals lastbilar lastade med hjälpmedel stod på rad. Bara vår passkontroll tog 5 och en halv timme. På avstånd hörs redan explosioner och vi har en drönare som flyger över oss. Bredvid mig, i klassen, En palestinsk journalist återvänder efter att ha tagit bort materialet eftersom det inte finns tillräckligt med nätverk inuti för att skicka det. Utrikeskorrespondenter, till skillnad från oss humanitärer, nekas inresa, men palestinier kan komma och gå.
25 april
de gästhus Det är välkomnande, beläget i den så kallade humanitära zonen, och anses därför vara säker. Hos oss bor fruar, släktingar och barn till lokala anställda. Jag sover i ett tält i trädgården: det är mindre farligt i händelse av en razzia. På kvällen äter vi alla tillsammans. Lite ris och grönsaker. Protein, nästan inget. En kväll bombade de en plats inte långt från oss, och det var dödsfall. Alla förväntar sig attacken. Vi måste bestämma oss för vad vi ska göra i den här situationen. Men jag vet redan att jag kommer att stanna, och vi har en skyldighet att göra det mot dessa människor.
29 april
Vi genomförde evakueringstestet för oss själva och familjerna till våra lokala kollegor, varav hälften var barn. Först fick de packa sina väskor, klä på sig för resan och sätta sig i bilen. Det tog dem, med stoppuret i handen, 9 och en halv minut. Tiden det tar mig i Italien att bestämma mig för vilka skor jag ska ha. Under natten kom en kula så nära att den skakade mitt tält. Andra icke-statliga organisationer överför redan sin personal till… gästhus Ut ur skottlinjen.
4 Maggio
Det råder ett tydligt lugn. Den israeliska armén gav order om att evakuera en rad stadsdelar i Rafah. På dagarna arbetar jag på kontoret där kommunikationen är bra. På kvällen leker jag lite med barnen: de är rastlösa och klagar på allt. Vi försöker distrahera dem. Istället i morse bestämde sig grannarna för att skjuta kalasjnikov mot varandra. Du kan se att de är stressade också (vi skrattar för att slippa gråta).
6 Maggio
Regn. På kvällen kom nyheten om vapenvilan och några människor gick ut på gatorna för att fira, men det varade inte länge. IDF bombade omedelbart. Under tiden har några hjälpbilar som skulle passera idag fastnat i Kerem Shalom.
7 Maggio
Attacken började. De bombar och slår till i öster magasin (lager, okänd) till FN. Jag förlorade mycket hjälp. Vår försändelse avvisades eftersom den innehöll tallrikar och gafflar som anses vara föremål Dubbel användning (Användbar för krigsändamål enligt IDF, okänd). Jag undrar vilken skada som kan göras på tallrikarna och gafflarna. En bebis föddes i vårt hus, Sanad. Stilig. Men när jag såg det tänkte jag ”Jag undrar vad du gör i en värld som denna.” Sjukhusen har slut på bränsle.
10 Maggio
Vi har förändrats gästhus För vår grupp var också bland dem som skulle evakueras. Jag satte upp tältet på taket. Det är varmt hemma och vi är många. Vi har 3 badrum som rymmer 60 personer. Sopor ligger överallt på gatan eftersom det inte längre går att slänga. Jag håller på att somna, låt oss hoppas att det blir en lugn natt.
12 Maggio
Jag kunde bara återvinna en burk bensin. Vissa kollegor lider av dysenteri på grund av sin kost. Som tur är mår jag bra. Det finns ingen sol så vi kan inte ladda våra telefoner ens med solpaneler. Porten är fortfarande stängd. En konvoj kollegor lämnade. Men det är farligt. I går öppnade de eld mot FN-fordon.
19 Maggio
I morse släppte IDF massor av flygblad över våra huvuden med identiteter på misstänkta personer. Vi ser inga Hamas-krigare i närheten. De är gömda som vatten i en flod. Men nästa dag, när de sköt raketer mot Israel, jublade folk på gatan av glädje.
23 Maggio
Jag är utanför sektorn. För att komma ut passerade vi Khan Yunis och stridszonen öster om Rafah: Jag hade aldrig sett något liknande förut. Inte ens i Bosnien, Mosul och Ukraina. Civila stenade också FN-fordon och attackerade konvojer mer än en gång. Sedan, efter 5 timmar, sluta vänta grönt ljus (Grönt ljus, låt det passera, Ed) Från IDF korsade vi checkpointen. Men för fem minuter sedan bombade de sidan av vägen. Just nu passerar vi framför raveområdet i Re’im. Anslutningen har precis återställts. Även här doftar döden. Men det är annorlunda här. Det är en annan värld.
(Text sammanställd av Marta Serafini)
31 maj 2024
© Alla rättigheter reserverade
”Livslångt internetguru. Nörd på sociala medier. Arrangör. Tv-expert. Alkoholmakare. Introvert. Zombies banbrytare.”